Hallå hela cyberrymden!
Nu ska jag berätta om ett riktigt äventyr! Kulinariskt alltså.
Min granne och vän, tillika personliga assisitent vallade mig på en promenad till Pris Xtra här om dagen. Vi handlade olika göttiga grejer som vi sen kunde pussla in i våra minimala kylskåp. Det är så kul att det blir som ett tetris i kylskåpet så fort man handlar!
I affär'n frågade jag om vi skulle köpa bröd till soppan, och Therese sa att hon kunde fixa bröd hemma. Ja' ba': "WHAT? Hon har ju ingen ugn!". Sen frågade jag om det behövdes jäst, och hon svarade nä. Jag tänkte "Nu jävlar är det nåt lurt på gång", men valde att "go with the flow" så att säga.
När vi kom hem så visade det sig att brödet skulle tillagas i micron, och att ingredienserna var nötter och ägg. "WHAT?" tänkte jag igen.
Sen lagade Therese mat till mig medan jag låg på soffan och tog det piano. Hon gjorde champinjonsoppa. Jag bara äääääääälskar soppa, och särskillt när den är gjord på champinjoner. Hon lärde mig ett tips som hon hade fått med sig från när hon jobbade på café. Det var att ha i en liten touch kanel i soppan. Det lät konstigt tyckte jag, men Therese garanterade att det lyfter fram/rundar av smakerna. Och det blev verkligen asgott, så från och med nu så har jag ytterligare ett användningsområde för en av mina favvokryddor.
Men det visade sig att det var köttfärs. Iuuuuuu. Äckligt. Men gratis för den som vill komma och hämta.
När mat och bröd var färdigt så matade Therese mig när jag låg där på soffan. Hon var så snäll att hon till och med skrapade av min mun med skreden när jag dregglade lite. När jag var mätt så lyfte hon varsamt på min överläpp och lade in en prilla. Sen pratade vi om köttfärsen vi sett tidigare:
Vilken kompis va!
Vänlig hälsning från
Hemmaemma
hon verkar vara en riktig pärla den där therese, och framförallt en källa till inspiration!
SvaraRadera