Allemansrätten har äran att presentera Erik Hanspers! Erik, eller HP, som han också lystrar till är en mycket begåvad musiker, som uppenbarligen också kan laga mat. Innan ni får ta del av hans bloggepos får ni följa vår konversation angående kaninmat.
Erik
jag vet att du inte äter kött men skulle det vara ok att blogga om en kaninragu jag gjorde igår?
Emma
hahaha
javisst
gästbloggare får blogga om vad dom vill
Erik
härligt
Emma
jag kanske kommer posta bilder på sjukt gulliga kaninungar från cuteoverload.com dock
Erik
ja gört
det förtjänar jag väl
men då skriver jag ihop nåt då
har bilder oxå
Emma
fint!
maila till min gamil bara
http://cuteoverload.com/2010/10/26/and-from-the-dust-the-bunnies-shall-rise/
Erik
will do
ciao
vafan det där äår ju för mkt
sjukt sött dock
http://www.ifood.tv/files/images/How_to_butcher_a_rabbit_at_home.jpg
tänkte mig nåt sånt här
Emma
uh fy fan
(Jämvikten mellan matpornografin och det sjuka i att äta kött är återställd!)
Buffelmozzarella, kastanjer och kaninragu
Jag och Niclas tog en promenad till PrisXtra för att handla ingridienser till en tisdagsmiddag som visade sig bli helt löjligt god. Väl framme inhandlades färsk rosmarin, champinjoner, buffelmozzarella, tomater och pappardelle att inlemmas med ingridienser som påpassligt nog redan fanns hemma.
Väl hemma plockades detta fram ur gömmorna: ca en femtedels kanin, ett par morötter, en gul lök, en flaska rött, vitlöksklyftor, grädde, grönsaksbuljong, smör och olivolja. (Välfyllt kylskåp, check!)
Kaninen skars i bitar och fick brynas med generösa mängder smör, olivolja och rosmarin ett tag innan vi slängde i löken, svampen och morötterna. På med salt och peppar och varför inte mer smör och så rörde vi runt ett tag i grytan. Rödtjutet korkades upp och lite drygt 1 dl hälldes ner i grytan, resten hälldes i kockarna.
Vi fyllde på ca 5 dl buljong och la locket på.
Vid det här laget var vi rejält hungriga och eftersom kaninen skulle koka i ca 40 min slängde vi ihop inte bara en utan två förrätter. (Det är bara tisdagskväll en gång i veckan!) Bara buffelmozzarella och skivad tomat kändes lite fattigt tyckte Niclas och slängde helt sonika ihop en balsamicoreduktion med balsamvinägar och ljust muscovadosocker som sen ringlades över hela ost och tomathärligheten.
Vilket genidrag!
Efter denna smaksensation var det dags för nästa förrätt, kastanjer kryssades med kniv, kokades i 12 min, skalades och dopades med generösa mängder smör och salt. Fint som snus, nötig och mustig smak!
Kaninen togs upp ur grytan och vi skar loss köttet från benen och hällde i rejält med vispgrädde i grytan som fick koka ner till bra konsistens.
I med köttet igen fast utan ben denna gången. Vi smakade av och blandade kaninragun med färdigkokt pappardelle.
Resultatet: en helt sjukt god ragu, mustig, gräddig, kryddig och allt annat som sitter som ett smäck en grådaskig tisdagskväll i oktober. Som balsam för själ och gom.
Som Emma så passande uttryckt här på bloggen förr, hur äckligt kan det bli när man har i en massa smör och grädde(och ska tilläggas, rödvin)? Nä, det kan inte bli äckligt!
Vi åt och åt tills Niclas plockade fram sitt ess ur rockärmen och tillika kvällens dessert, hemlagad prinsesstårta. Hemkokt vaniljsås, hemkokt jordgubbssylt, hemkavlad marsipan, you name it! Husligt så det förslog och utomordentligt proffsigt bakat av Niclas käresta Katja som i och med detta kan sägas ha gästspelat på denna tisdagsmiddag, om än bara i tanken. Behöver jag ens säga att tårtan även den var helt sjukt god? Kanske inte men den var i alla fall helt sjukt god!
